DIKTER - del 2
DEN UTSTÖTTE
Kall är natten
Om vintern
Kallt är det för den
Som ligger ute
Ensam
Utstött
I kylan
Där han ligger
Hungrig
Frusen
Släpp in honom
I värmen
I ditt överflöd
VINTERBRASA
Se elden
Hur den sprakar
Hur lågorna
Stiger upp
Genom skorstenen
Där vi sitter
På vår björnfäll
Nakna
Framför vår
Vinterbrasa
VAR HOS MIG
Var hos mig
Här och nu
Känn tryggheten
Där jag håller om dig
Ska aldrig släppa dig
För du är min
Och jag är din
Så stanna här
Hos mig
I tryggheten
Försvinn inte
Snälla du
Var hos mig
TILLSAMMANS
Tillsammans
Kan vi övervinna
Alla problem
Tillsammans
Kan vi bygga
Upp något stort
Tillsammans
Ska vi vandra
Genom livet
Nu och för alltid
VAD SER DU?
Vad ser du
När du ser dig omkring
Ett liv
Eller något annat
Ser du vad som händer
Eller ser du ingenting
Kanske vill du inte se
Det vi andra ser
Eller ser du kanske
Något mer
Jag bara undrar
Vad ser du
Runt omkring dig
SAKNADENS SMÄRTA
Känner hur smärtan
Hugger tag i mig
Saknadens smärta
Efter dig
Vart tog du vägen
Min älskade
Varför försvann du
Innan jag fått säga mitt
Varför lämnade du mig
Övergiven
I denna svåra stund
HON SPRINGER
Hon springer
Ser du henne
Där hon flyr
Ifrån problemen
Ingenstans att
Ta vägen
Bara bort
Ifrån allt
Är det ingen
Som bryr sig
Jo, jag
Men vill hon det
Kommer hon till mig
Om jag kallar
På henne
Om jag lovar
Henne trygghet
Tror du det
Vad ska jag göra
Tänk om
Hon springer
Ifrån mig också
In i det okända
Bort från oss alla
Långt bort någonstans
Men du
Bryr du dig
Ifall hon springer
FLY
Fly, fly
Bort ifrån allt
In i det okända
In i mörkret
Fly, fly
Tillsammans
Med mig
Till något annat
Fly, fly
Gör det nu
Om du vågar
Ta steget ut
Fly, fly
Tillsammans
Kan vi göra det
Men bara om
Du verkligen
Vill och vågar
Lämna allt
För det
Okända
Någon annanstans
EN LITEN DIKT TILL KARIN
Karin
Så vän
Så skön
Tar mig med storm
Är din
Så länge du vill
Gör vad du vill
Så länge jag finns till
Karin
Säg vad du vill
Och jag gör det
Blott för dig
Min sköna
Blott för dig
Mitt hjärta
VIKINGAPRINSESSAN
Jag svävar på haven
Har slagits mot alla
Jag svävar därute
På väg hem
Till min älskade
Hon är så vacker
Hon är mitt allt
Skulle dö för henne
För min blonda
Vikingaprinsessa
Men när jag
Kommer hem igen
Då väntar hon där
Tar emot mig
i sin varma famn
Hon är den enda
Som står mig nära
Hon är den enda
Som jag älskar
För hon är ju min
Vikingaprinsessa
LADYN
Min väna
Jag ser Er
Där Ni sitter
Ensam
Sorgsen
Vill komma fram till Er
Vill hålla om Er
Vill vara Er älskade
Så länge
Vi båda
Beträder denna jord
Men Ladyn
Detta är svårt
Då vi båda
Vet
Inser
Att i en stund som denna
Kan känslorna
Flyga iväg
Och aldrig landa
Så Ladyn
Märk mina ord
Jag är Eder
Om Ni är min
VINDEN BLÅSER KALL
När vinden blåser kall
När mörkret kryper på
När känslorna väcks till liv
För att sedan svalna
När ödet leker med mig
När allt faller samman
För att resas igen
Då
Ja, just då
Ska jag dö
VISKA MITT NAMN
Du får mig att le inom mig
Får mig att glömma mina lidanden
Du får mig att leva igen
Får mig att glömma tidens lopp
Känner mig så fri
Var gång jag är med dig
Känner mig så lycklig
Var gång du kramar mig
Jag väntar här på dig
På att du ska vara redo
Så viska mitt namn
Så kommer jag till dig
VAR INTE RÄDD II
Lilla flicka
Var inte rädd
Jag vill dig bara väl
Vill vara din vän
För livet
Om du så vill
Vill vara dig kär
Så som du vill
Vill vara dig nära
Då du behöver det
Lilla flicka
Var inte rädd
Var min
MÅNE ÖVER SLAGFÄLT
Månen lyser över det öde fältet
Ett fält där stridens hetta nyss stod
Ett fält där kämparna dog för de sina
Men som nu är öde
Där bara liken finns kvar
Under det kalla månskenet
INGEN ANNAN
Jag lät dig öppna mig
Komma mig nära
Lät dig se mitt inre
Det ingen annan sett
Men du uppskattade det inte
Du försköt mig
Hånade mig
Som ingen annan gjort
Jag känner mig så tom nu
Så meningslöst allt är
Mitt inre
Kommer ingen annan få se
MÅNENS KALLA SKEN
Då månens kalla sken
Lyser över havet
Då känner jag att
Jag vill hem igen
Hem till släkt och vän
Då känner jag en saknad
Efter mina rötter
Efter min kära far och mor
Då känner jag hur
Frihetens vingar bär mig hem
Hem till mitt kära Sverige
TIDEN BARA GÅR
Ensam i mitt hjärta
Vandrar jag nerför gatan
Tänker på vänner
Som kommit och som gått
Kvar är bara jag
Och tiden som bara går
Ensam i mitt hem
Sitter jag i stolen
Tänker på tider som flytt
Tider som komma skall
Kvar är ingenting
Mer än tiden som bara går
Ensam i mitt liv
Flyger jag bland stjärnorna
Tänker på allt jag gjort
Allt som blev rätt och allt som gick snett
Kvar är mina tankar
Och tiden som bara går
MEDANS HUNDARNA SER PÅ
Den vita vargen tuggar fradga
Medans hundarna ser på
Offret anar ingenting - ännu
Stillsamt ser hundarna på
Den vita vargens svarta valp
Gläfser ivrigt efter käk
Offret anar ingenting - ännu
Ivrigt väntar valpen på käk
Fradgan sprutar ur munnen
På den vita vargen
När hon hugger tänderna
I sitt offer
Medans hundarna ser på
TJUGOSJU METER
Solen steker den kala klippan
Ormen vilar i skuggan
Väntar på sitt offer
Tjugosju meter lång
Redo att krama livet ur offret
Tungan dallrar mellan tänderna
Tidens minnen syns i fjällen
Tidens orm - tjugosju meter lång
Kramar livet ur sitt offer
Människosläktet
KÄRLEKENS CIRKEL
Sår ett frö
Stjälken växer
Knoppen slår ut
Blomman blommar
Vissnar - dör
Kärlekens cirkel
Åter en gång sluten
DÄR MÅNEN KYSSER HAVET
Där månen kysser havet
Där vill jag leva
Där landskapen är öppna
Där ingen betong finns
Där vill jag bo
Där himmel och hav möts
Där månen kysser havet
Där finner jag ro
JAG ÄLSKAR DIG
Vandrar ensam omkring
Stannar på en bro
Stirrar ut i tomma intet
Skriker av smärta
JAG ÄLSKAR DIG
Men jag är för feg
För att säga det till dig
Gråter om nätterna av saknad
Vandrar rastlös omkring
Finner ingen ro
Vågar inte säga som det är
JAG ÄLSKAR DIG
Men jag kan inte säga det
Därför skriver jag detta
SNÖ
Snön vilar på gatorna
Bilarna susar förbi
Smälter bort snön
Men på kanten finns
Snön kvar ändå
Men när våren kommer
Försvinner all snön
Konstigt att man
Säger att solen gör en glad
Den smälter ju bort
Mitt hjärta av snö
jag blir bara deppad
När jag känner hur
Solen smälter ner mig
Kanske är jag menad
Att vara lycklig
Endast då solen ej skiner
Endast under den tid då
Mitt hjärta kan få vara av
Snö
FÅGELN KVITTRAR I TRÄDET
Fågeln kvittrar i trädet
Solen skiner på den klarblå himlen
Allt är så vackert runt om mig
Men ändå känns det så hårt
Hjärtat skriker av smärta
Kroppen skriker efter sömn
Men hjärnan säger nej
Aldrig mer ska jag sova
För den sorgsne vill aldrig vakna
Aldrig mer ska jag skratta
För stenen vill inte lämna hjärtat
Känner mig så hjälplös
Men måste leva vidare
Måste kunna uppskatta att
Fågeln kvittrar i trädet
GNU
Varför?
Eh?
Vet inte
Vem fan bryr sig?
Men ändå
Eh?
Vadå?
Äh för fan
Nu drar jag
Skiter i allt
Lever i
Tankarnas värld
Men ändå
Eh?
Äh skit samma
Ajökens
UPP OCH NER
Upp och ner
Se mig nu
Här är jag
Hallå
Fram och tillbaka
Hör du mig
Här där jag står
Hallå
Upp och ner
Fram och tillbaka
Ingenting stämmer
Hejdå
DÄR JAG STÅR
Hej
Se mig
Här
Där jag står
Långsamt
Försvinnandes
Bit för bit
Faller bort
Här
Där jag står
Vid dödens port
Tillbaka till diktindexsidan
Tillbaka till huvudsidan